cikoria.blogg.se

Mina tankar om allt som händer här i livet och det som är viktigt för mig, t.ex mina djur, natur, konst, kultur, design och så mycket mera...

LJUSET

Publicerad 2013-12-24 21:15:33 i Allmänt,

Det här skriver jag framför allt till dig som känner dig ensam så här i Juletid.
Ensamhet kan vara så olika.
Antingen så är man helt ensam
och har inget val eller alternativ
till TV:n, internet,att läsa en bok,
eller att gå till alternativa julfiranden,
där man inte känner någon alls...
 
Men man kan också vara ensam
mitt ibland andra människor...
Att inte känna någon gemenskap,
med den man delar sitt liv med,
eller med släkten
som man firar helgen traditionsenligt med...
Festen i "glada vänners lag",
kanske inte är så glad egentligen
bakom alla fasader
och bakom alla sånger och snack.
Man kanske inte kan dela
något väsentligt egentligen...
Ensamhet kan vara
att man känner att man inte hör till...
Att inte känna sig sedd eller förstådd...
Att inte kunna prata om något viktigt...
 
Julen är en känslig tid.
Det blir extra synligt och tydligt,
vad man har eller inte har...
Har du ingen familj eller barn så märks det.
Att inte ha några barn att köpa julklappar till...
Att inte ha någon att dela julmiddagen med...
Att ingen hör av sig,
eller att inte ha någon självklar att ringa och önska God Jul...!
 
Julens budskap är :
Att de som vandrar i mörkret,
ska se ett stort ljus!
 
Ljuset lyser i mörkret
och mörkret runtomkring oss
har ingen makt.!
Ljus betyder även värme...
En kärlek från Gud
som värmer oss inifrån ut.
En livsbejakande kärlek som accepterar oss,
och leder oss framåt varje dag.
 
Det står att Maria skulle föda en son,
och ge honom namnet Emmanuel.
Det betyder Gud med oss!
Gud lät sin son födas här för att dela din sorg,
din smärta och ensamhet
och låta ett ljus av värme och glädje födas i ditt hjärta!
För att du inte ska vara ensam!
Gud är med och hos dig!
 

NYA RUTINER

Publicerad 2013-12-18 18:54:44 i Allmänt, Den lilla hunden,

Den lilla hunden
har förlorat sin hundvakt,
sin nattmamma..
plötsligt och utan förvarning...
Trots flera försök från mig
att se till att något sådant
inte skulle hända.
Jag hade frågat vid flera tillfällen under november månad,
om hundvakten hade några planer i december och januari
och ville vara ledig,
så kunde jag ta semester
eller försöka övertala någon annan...
Svaret var varje gång
Nej, det fanns inga planer alls...
Så härom veckan fick jag plötsligt veta
då jag hämtade den lilla hunden efter nattens jobb,
att hundvakten ville sluta.
Hade tröttnat på all passning...
Två nätter till,
ville hon bara ställa upp...
 
Ibland är det så,
att oavsett hur mycket man har försökt
att planera, förbereda och ta kontrollen,
så händer något,
som man ej har räknat med
och människor gör oväntade saker.
Jag skulle önska att jag var en sån person,
som direkt tänkte att det ordnar sig
och inte blev orolig...
Men det är jag inte...
Jag har varit med om,
att det har hänt så mycket de senaste åren
och erfarenheterna sätter igång
både känslor och tankar...
Att hitta en ny hundvakt
och nattmamma är inte lätt..
De flesta har så mycket att göra
och vill inte binda sig...
Och på mindre än en vecka...
Jag är istället en sån person,
som får klamra mig fast vid Hans löften...
Dag efter dag bär han mig...
 
Idag är Han här...
Han lämnar mig inte.
Herren bär mig!
 
Jag tar nu ensam bussen till jobbet
och det känns faktiskt lite ensamt...
Det var roligt med den lilla hundens sällskap
och många pratade med oss...
 
Den lilla hunden
har nu fått en granne,
som går ut med honom sent på kvällen.
En runda runt kvarteret.
Jag hoppas att det fungerar
och att de trivs ihop
och att den lilla hunden sover gott på natten,
utan att hitta på något bus...
Jag får ta en dag i taget 
och komma håg att:
Idag bär Herren mig,
oavsett vad som händer!
 
Ända till min ålderdom är Han densamme,
och intill dess jag varder grå,
ska Han bära mig.
Så har Han hittills gjort
och kommer också framgent
hålla mig uppe.
Han ska bära mig
och rädda mig!
 
 

STJÄRNORNAS TID

Publicerad 2013-12-03 17:46:04 i Allmänt, Den lilla hunden,

Jag har varit ute på promenad
med den lilla hunden,
i det mörkaste mörker...
Det är lätt
att man som hundägare
den här tiden på året
förvandlas till en fönstertittare...
När den lilla hunden
luktar, snosar och drar in
alla luktämnen och dofter,
står hans matte
och tittar upp mot skyn,
mot den djupblåa himlen.
Nå i allafall in
i alla adventsprydda fönster...
Den ena stjärnan
efter den andra sätts upp.
Ljuset sprider sig
från fönster till fönster
och ger liv
åt den mörka vintertiden.
Det som förut
var becksvart och ödsligt
blir varmt och välkomnande.
Stärnorna gnistrar och glimmar
och värmer upp
frusna hjärtan!
Även adventsljusen tänds
och ger hopp
om liv och födelse.
Allt är fullt av förväntan!
 
Det är finaltider på idol.
Det handlar också om stjärnor.
Stjärnornas tid...
De som syns och hörs
mest och längst
i artistvärlden.
Vissa märks mer
än andra.
Vissa hörs och gnistrar mer
än andra...

Det är stjärnor
som kommer...
Stjärnor som går...
Vissa stjärnor
som består,
för åtminstone en viss tid!
Men mitt i allt mörker
och jagande efter stjärnstatus
i Adventstid
finns löftet om Han
som är den evigt klara
Morgonstjärnan!
 

Om

Min profilbild

Cikoria

En kvinna mitt i livet som tycker om att tänka, skriva och dela...

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela