FÖRSTA DAGEN
Så har då den första dagen
och t.o.m första dygnet gått,
för den stora hästen
i sin sommarhage!
Hon går, som hon har gjort de sista åren
i en egen hage mitt på fältet i Hågadalen.
Hagen ligger kant i kant
med en annan hage.
Där går hittills på dagarna åtminstone,
en annan liten ponny
som sällskap...
Den stora sommarhagen
med alla övriga hästar
är inom synhåll,
så om hästarna kommer till grinden
eller går i kanten av fältet
så kan den stora hästen
även se dem...
Det är viktigt för en häst,
som är ett flockdjur...
Den stora hästen
har under sitt liv
råkat ut för så många skador,
sparkar och sår etc,
att hon inte får gå i en kuperad skogshage
med allt vad det innebär,
och med många andra hästar...
Det är alldeles för stor skaderisk,
för en sån som henne...!
Hon gick ut i sin hage i går morse
efter att jag först ridit till hagens grindöppning,
för att få henne att förstå
att hon skulle dit senare.
Förra året
dansade hon med mig,
slängde sig runt mig
gång på gång och varv efter varv,
ända från stallplan och halva vägen bort till sommarhagen...
innan hon accepterade min åsikt
angående vart vi var på väg...
Ett sto gick ut från den andra stallbyggnaden
precis då vi gick förbi,
och det var tillräckligt
för att hon skulle anse
att hon ville ut i sin vanliga vinterhage
i stället för att gå till sommarhagen...
Lösningen var då
att trycka henne bortåt några meter
för varje gång hon for runt mig,
så varje cirkel blev åtminstone några meter
närmare sommarhagen...
Men det är inte alltid så lätt
då hon är jättestor,
både hög och lång
och väger ca 700kg...
Bilden av en ung Icothea C
Efter att jag visat henne vart vi sen skulle
red jag upp till stora ridbanan,
för att hon skulle springa sig lite trött, i alla fall..
Som vanligt slängde hon sig i alla fall
en gång där uppe...
En tjej kom ledande en liten ponny,
som skulle ut i sin hage
och det "plötsliga inslaget"
är tillräckligt för att den stora hästen
ska tvärvända och fara iväg i full galopp
tvärs över ridbanan...
Det gäller att hålla i sig!
Det är flera hagar runt ridbanan,
så det är ett vanligt fenomen,
men inget den stora hästen tar i beaktande...
Det gick bra att leda ut henne efter ridningen
Hon verkade nöjd att få komma ut!
Massor av gräs
så hon kan äta hur mycket som helst...
Jag är lite rädd för
Jag är lite rädd för
att sadelgjorden,
den rem som sitter under magen på hästen
och håller fast sadeln,
kanske blir för trång...
På kvällen togs den andra ponnyn in.
Min häst, den stora hästen,
for runt i sin hage
och längs med staketet...
Slängde sig ibland i tvära kast,
och full galopp i kurvorna...
Men det var bara att ha is i magen
och hoppas att hon skulle lugna ner sig...
Hon har ju gått där ensam förr,
och hästar finns ju i sommarhagen.
Så idag efter att ha sovit ett par timmar efter jobbet,
cyklade jag ner till stallet för att se till henne.
Nervöst...
Men allt verkade bra,
bara ett mycket litet sår på karleden som jag skötte om...
Känsliga fullblodsben får man inte förakta...
Det fanns långa bromsspår i leran,
men nu verkade hon lugn...
Jag vet inte vad som händer i fortsättningen,
men första dygnet gick bra
så det finns hopp om resten också!
Ofta är det ju så
att det första tillfället,
den första dagen känns värst,
oavsett vad det gäller ...
Då man är mest orolig...
Det kan vara jobb, relationer,
något man ska göra eller möta
för första gången.
Jag har tänkt mycket på förtröstan
den sista tiden.
Vi vet aldrig vad som kommer hända,
men vi kan alltid lita på att Gud är där..
Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig;
ty du övergiver icke dem som söka dig, Herre.
Herren är god ,
ett värn i nödens tid
och Han låter sig vårda
om dem som förtrösta på Honom...
På dig förtröstade våra fäder;
de förtröstade,
och du räddade dem.
Till dig ropade de och blev hjälpta;
på dig förtröstade de
och kom icke på skam.
Ord som jag lever av...
